Syskonkärlek

Jag tror att vi har varit bortskämda med hur snäll och omtänksam Idun har varit med sin lillasyster redan från första början. Det har i stort sett inte funnits någon avundsjuka/svartsjuka. Vi hoppas att det håller i sig så. Jag tror att Idun kommer att bli en jättebra storasyster för Hedvig och Hedvig kommer verkligen att se upp till henne. Imorse läste hon ur Madicken för Hedvig medan jag bäddade och fixade lite - hur gulligt som helst! På många ställen har jag läst om hur familjer där ett barn har Downs syndrom har lärt sig att stanna upp och leva i nuet. För just så är det för många personer med DS, tidsuppfattningen är ett svårt begrepp och därför är det just nuet som gäller. Just nu så rullar ju vår vardag på som med vilket annat barn som helst. Men just det här kom jag att tänka på idag. Jag tror verkligen att Hedvig kommer att berika vårt liv och ge oss många nya insikter om vad som egentligen är viktigt. En av dom kommer nog att vara att njuta av stunden som är just nu. 

Vi hade en jättekul weekend i Piteå där jag fick träffa mina kära barndomskamrater. Roligt hur det kan kännas som att man precis har setts fast det i själva verket var nästan ett år sedan sist. Vi passade förstås också på att mysa så mycket vi bara kunde med mormor, morfar och moster Lisa. Det blev några sköna höstpromenader och så förstås palt!

När vi kom hem blev det mycket att ta tag i eftersom vi ska börja bygga ett nytt rum till Idun imorgon (lördag). Så jag har röjt på övervåningen, packat ner grejer och möblerat om. Det ska bli riktigt spännande. Det enda vi har behövt göra sedan vi flyttade in i huset var att tapetsera om i vårt sovrum. Så detta "stora" byggprojekt känns jättekul. Om en inte alltför lång framtid kommer alltså Hedvig att få flytta in i Iduns nuvarande rum. Eftersom hon (oftast) sover hela nätterna så ska det bli skönt. 

Hedvig har också varit på 3-månaderskontroll på BVC. Hon börjar bli en liten tjockis =), har gått upp nästan 1 kg på en månad: 5790 g och 59 cm. Dessutom fick hon två stick i låren då det var dags för vaccin. Vilket ledde till att hon på kvällen fick över 39 graders feber. Som tur var så gick det över redan under natten.

Idun läser Madicken för Hedvig.

Mysigt i Piteå!

Så är vi äntligen hos mormor och morfar, så mysigt! Det blir många kramar och ganska mycket bus. Idag har vi hälsat på min moster Aina, som blev så glad när vi kom. Imorgon blir det kompisträff hos Carola, är ju som vanligt alldeles för länge sedan vi sågs. 

Vändning på film

Numer vänder sig Hedvig från mage till rygg nästan hela tiden. Här kommer en kort film på en av dessa vändningar: http://vimeo.com/76519259

Femtio kronor

Idun är en tjej med otroligt mycket fantasi. Just nu har hon snöat in på att leka Bullerbyn. Då leker vi t.ex. att vi är Lisa och Anna som ska gå och köpa falukorv utav den bästa. "Det blir femtio kronor." Allting kostar nämligen femtio kronor. Efter femtielfte gången börjar det dock bli rätt så tröttsamt tycker somliga av oss... Här på filmen leker Idun att hon handlar något som hon tydligen har hittat på själv. Just nu är det också kul att hitta på egna ord. Gullunge!

Film: http://vimeo.com/76200382

Äntligen

Äntligen har vi fyllt i försäkringsblanketten för Hedvigs barnförsäkring. Nu återstår att se vad försäkringsbolaget har att säga. Om det är en riktig djungel i vanliga fall så är det extra mycket att tänka på om barnet har en funktionsnedsättning. Det verkar som om vissa försäkringsbolag har större förståelse för detta än andra så vi får se hur det blir i slutändan. Har också hunnit med en massa annat fix som jag har tänkt göra en längre tid. Bland annat så har vi gått med i Svenska Downföreningen och jag har försökt sätta mig in i vilka rättigheter man har vad det gäller bidrag från Försäkringskassan och liknande. Jag hoppas vi kommer i kontakt med andra familjer från Gävle som är i liknande situation som vår, det skulle vara kul.

Igår hade vi ett möte på habiliteringen med "vår" kurator som informerade om just rättigheter att söka vårdbidrag och berättade lite mer om hur vår fortsatta kontakt kommer att se ut. När jag frågade fick jag veta att det fötts tre stycken barn med DS i Gävleborg detta år. 2012 föddes det 4 st och samma sak 2011. 2009 föddes det däremot bara 1 barn i vår region. Det kommer att anordnas en länsträff efter jul som habiliteringen håller i. Härnäst så kommer vi att bli kallade för att träffa en sjukgymnast och en specialpedagog.

Just nu ligger Hedvig ute i vagnen och sover. Det är en superfin höstdag i Valbo, jag älskar hösten! Snart dags att hämta Idun på förskolan.